Trä är det byggmaterial som har de äldsta traditionerna i vårt land. Eftersom trä används till en mängd ändamål, som stomkonstruktioner, ytter- och innerväggsbeklädnader, inredningar, golvbeläggningar, formar och ställningar m.m., är det viktigt att känna till hur trä fungerar under olika betingelser.

Genom sina specifika egenskaper har varje träslag sina typiska anvädningsområden. Gran är det träslag man i första hand använder som byggnadsvirke. Till snickerier, lister och invändiga paneler används av tradition furu men även gran kan med fördel användas. Lövträ används i golv, möbler, köksredskap m.m.

Tallen utvecklas bäst på lerhaltiga moränmarker, men växer också på steniga, torra marker samt torvmark. Tallen avverkas normalt vid 90-150 års ålder.

Den största kända svenska tallen, funnen i Närke, var 37 m hög med en stamomkrets på 5.9 m. Tallen kan bli drygt 800 år, men det kan vara svårt att åldersbestämma riktigt gamla exemplar eftersom de ofta är rötskadade.

Trots att granen fick fotfäste i vårt land först vid den senaste värmeperiodens slut ca 1000 f Kr, är den nu vårt vanligaste skogsträd. Den saknas egentligen endast ovanför barrskogsgränsen längs fjällkedjan.

Granen tål mycket låga temperaturer och är även skuggtålig. Däremot är den känslig för torka, storm, luftföroreningar och stamröta. Granen utvecklas bäst på näringsrik och fuktig mark.

Granen avverkas normalt vid 70-120 års ålder. Den kan bli 51 m hög med 5 m omkrets, vilket är högst av våra skogsträd. Virket har mycket mångsidig användning, främst som råvara till pappersmassa, byggnader samt till flera kemiska produkter.

Barrförluster hos gran har sedan mitten av 1980-talet använts som en indikator på skogens vitalitet.

Rådhuset i Amsterdam står på 13.659 st granpålar nedslagna i marken.

Sveriges högsta träd är en gran i Lekvattnet i nordvästra Värmland. Den är 47 meter hög och har en omkrets på 2,52 meter i brösthöjd. Sveriges grövsta gran har en omkrets på 4,86 meter och växer i Bröllopstorp i Västergötland.

Vid 18% fuktighet Densitet Hårdhet Seghet 380 kg/m3 270 Janka 66 Mpa

Eken är relativt snabbväxande (20m på 50 år), mycket grovstammig och åldrar på över 500 år är inte ovanligt. Skandinaviens älsta träd är "Kongeegen" (Konugaeken) på Själland som är 1800 år gammal!

Eken har små växtplatskrav men stort ljusbehov, vilket gör att den ofta konkurreras ut av granen. Eken släpper igenom mycket ljus, vilket gör att det blir en rik undervegetation.

Virket är hårt, relativt tungt, starkt och lättkluvet. Kärnveden är mycket motståndskraftigt mot röta, vilket dock inte ytveden är. Ek som legat länge under vattan, så kallad svartek, är ett mycket eftertraktat virke.

Användes tidigare mycket till skeppsbyggeri samt andra vattenbyggnadskonstruktioner. Det gick åt över 100 ekträd till ett stort skepp. Används numera mest till golv, inredning och möbler.

Ordet "eka" har sitt ursprung i urholkade ekstockar.

Densitet Hårdhet Seghet 720 kg/m3 450 Janka 95 Mpa

Björk är ett medeltungt, medelhårt och mycket segt virke. Det är måttligt formstabilt vid fuktförändringar.

Björken är ett ljust träslag där fiberstrukturen kan variera från helt slät till mycket flammig. Rödbrun kärna kan förekomma liksom svarta kvistar samt bruna spår efter bastfluga.

Björkvirke måste hållas torrt, om det utsätts för fukt ruttnar det lätt. Björken är ej lämpligt för utomhusbruk utan speciell behandling.

Tack vare den unika kombinationen av hårdhet och seghet används björk till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv.

Sveriges grövsta björk växer vid Borrgården, utanför Ljusdal.. Den mäter 4.01 m i omkrets, 30 cm ovanför marken. Den högsta, 33,5 meter, växer i Arvika kommun.

Densitet Hårdhet Seghet 600 kg/m3 420 Janka 125 Mpa

Virkets struktur liknar björkens, den är homogen, rakfibrig med svagt markerade årsringar. Det är mjukt, relativt lätt med måttliga fuktrörelser och är föga elastiskt. Känsligt för röta och insekter, dock mycket beständigt under vatten.

Allmänt lättarbetat, lämpligt att svarva, lätt att färga och polera. Används vid vattenbyggnader, snideri och svarveriarbeten, modellbyggen, träskor, leksaker och cigarrlådor.

Allöv ansågs tidigare lindra svullnader och brännsår. Virket rödfärgas efter fällning, vilket förr i tiden sades bringa olycka.

Densitet Hårdhet Seghet 520 kg/m3 215 Janka 86 Mpa

Virket är tungt och relativt hårt, med hög hållfasthet och elasticitet. Lätt att bearbeta och ytbehandla. Virket är tydligt ringporigt, med grova porer i vårveden och fina i höstveden. I äldre exemplar blir kärnan ibland oregelbundet mörkbrun till svart, men utan att därför vara rötskadad.

Användes i gamla dar till att göra vagnar och senare inredning i tåg och de första flygplanen. Brukas även till idrottsredskap, verktygsskaft, åror, golvträ och lådträ (därav ordet "ask" för låda). Används såväl massivt, som i fanér till möbler och inredningar.

Enligt de nordiska gudasagorna är det vårt älsta träd, som mannen Ask skapades ur. Hela universum liknades vid ett oändligt högt träd, osynligt för människan. Detta var Yggdrasil, livets träd, under vilkets krona gudarna dagligen höll rådslag.

Densitet Hårdhet Seghet 675 kg/m3 450 Janka 100 Mpa

Det är ett snabbväxande och ljusälskande träd med rak stam och luftig krona. Blir oftast inte mer än 100 år. Rotsystemet är ytligt och vidsträckt, sidoskott utvecklas mycket tätt. En aspdunge består därför ofta av endast en individ.

Används främst till tändstickor, i övrig till spärrfanér, modellbygge, träsnideri, emballage, samt andra föremål där man eftersträvar lätthet. Även lämpligt till bastulavar och träskor.

De dallrande asplöven var enligt gammal folktro uttryck för oro och ängslan, medan det i nutida poesi mer upplevs som rogivande. Inom folkmedicinen har aspens rötter, bark och löv använts mot t.ex. blodbrist, sår, ormbett m.m. Aspkvistar ansågs kunna fördriva råttor och möss.

Densitet Hårdhet Seghet 490 kg/m3 260 Janka 78 Mpa